Kemikalieinspektionens logo
Kemikalieinspektionens logo

Allt består av kemiska ämnen. De kemiska ämnen som människan tillverkar eller får ut ur naturen har starkt bidragit till en ökad välfärd. Men en del har också orsakat allvarliga skador på människa och miljö. Alla kemiska ämnen är inte farliga men kan ändå innebära risker om de hanteras fel.

Periodiska systemet

En kemisk produkt är ett kemiskt ämne, till exempel aceton, eller en blandning av kemiska ämnen, såsom bensin. Exempel på kemiska produkter som kan finnas i ett hem är maskindiskmedel, rengöringsmedel, lim, målarfärg och lampolja.

Material som tillverkas av eller med hjälp av kemiska produkter ersätter i allt större utsträckning naturmaterial som trä, metall och läder i varor. Sådana varor kan också vara behandlade med ämnen som ger varorna exempelvis brandskyddande, vattenavstötande eller andra särskilda egenskaper. De senaste femtio åren har kemikalie­produk­tionen i världen blivit mer än femtio gånger större och många av de produkter vi använder dagligen innehåller och ger ifrån sig kemikalier.

Risker för människor och miljö

En del kemiska ämnen bryts inte ner utan samlas i djurs och människors kroppar. Det finns kemiska ämnen som kan skada genom att till exempel ge allergi. I blodprover och bröstmjölk från människor har forskarna hittat över 300 ämnen, varav en del kan påverka hormonsystemet eller nervsystemet.

Barn och unga är mer känsliga för kemikalier än vuxna. Det beror till viss del på att deras kroppar inte är färdigutvecklade, till exempel hjärnan, hormonsystemet och immunsystemet. Om skador uppstår under uppväxten kan det få livslånga konsekvenser.

Kemiska produkter kan vara akut giftiga, vilket betyder att de kan orsaka skada genast, till exempel ge frätskador. De kan också skada miljön. När ett kemiskt ämne finns i en vara kan det tas upp av huden på en människa, samlas i damm som vi andas in eller hamna i miljön. En stor mängd varor leder också till en stor mängd avfall, som också kan läcka farliga ämnen. Vi kan påverkas indirekt genom att ämnen som läcker till miljön sprids vidare till mark och vatten och så småningom till grönsakerna och till fisken, som i sin tur hamnar på middagstallriken.

Företagen är ansvariga för produkterna

De företag som tillverkar, importerar eller säljer kemiska produkter och varor är ansvariga för att de inte skadar människors hälsa och miljön. Det finns regler som talar om att företagen ska ha kunskap och bedöma hur farliga deras produkter är och att de ska arbeta för att ta bort farliga ämnen och minska riskerna. Det är också företagens ansvar att kemiska produkter som behöver det har farosymbol och är märkta på rätt sätt.

Läs mer om kemikalier på den Europeiska kemikaliemyndigheten Echas webbplats.

Historiska datum för kemikaliekontrollen

Sverige har en lång tradition av att minska riskerna med gifter med hjälp av olika regler. I första hand har det gällt att skydda människors hälsa.

1688 medicinalförordningar föreskriver att gifter skulle skötas av apotekare.

1756 börjar två giftlistor att användas i Sverige: en lista för gift som fick lämnas ut på apotek och en för gift som fick användas av färgerier och för bekämpning av ohyra.

1876 kommer regler om arsenik, som innebar förbud mot att sälja leksaker med giftiga färger och tapeter, ljus och oblater som innehöll giftiga ämnen.

1906 kommer giftstadgan med krav på att gifter och vissa varor ska märkas.

1926 varningsmärkning för syra och lut införs, "Livsfarligt att förtära. Får icke förvaras i vanlig butelj ...".

1953 införs krav på att registrera bekämpningsmedel.

1962 införs regler för gifter och Giftnämnden inrättas. Rachel Carson publicerar boken "Tyst vår", där hon beskriver vad hon uppfattar som förödande effekter på naturen av att använda bekämpningsmedel, bland annat DDT.

1967 publiceras EG-direktivet om klassificering och märkning av kemiska produkter

1969 förbjuder Sverige DDT som första land i världen. Miljöskyddslagen blir till.

1972 håller FN sin första miljökonferens i Stockholm.

1973 kommer lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Produktkontrollnämnden med Produktkontrollbyrån börjar sitt arbete och hör till Naturvårdsverket.

1978 börjar svenska företag att anmäla sina produkter till produktregistret.

1986 startar Kemikalieinspektionen sin verksamhet sedan riksdagen klubbat igenom Kemikommissionens förslag om ny myndighet och den nya lagen om kemiska produkter.

1991 införs lagen om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel.

1995 blir Sverige medlem i EU och harmoniserade EU-regler införs, bland annat på bekämpningsmedelsområdet och om klassificering och märkning.

2002 enas FN:s medlemsländer om den första versionen av ett globalt harmoniserat märkningssystem.

2005 antar EU förslaget till europeisk lagstiftning för kemikalier, kallat Reach, som trädde ikraft 2007.

2008 antar EU förslaget förordningen om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar, kallat CLP, som gäller sedan 2009.

2013 undertecknas den så kallade Minamatakonventionen om kvicksilver