Jöns Jakob Berzelius
Först i världen med att namnge kemiska sammansättningar var den svenske kemisten Jöns Jakob Berzelius (1779 - 1848).
Berzelius valde begynnelsebokstäverna i ämnets latinska namn som beteckning. Om flera ämnen hade samma inledande bokstav fyllde han på med bokstav nummer två och tre. Till exempel heter grundämnet Väte (H) Hydrogenium på latin.
För att beskriva en kemisk förening som består av flera grundämnen anges beteckningarna för alla grundämnena. Om flera atomer av samma slag finns i molekylen markeras detta med en nedsänkt siffra. Vatten innehåller två väten (H) och ett syre (O) och betecknas följaktligen H2O.
Än idag använder vi Berzelius metod. Men parallellt har det utvecklats andra sätt att kategorisera och numrera kemiska ämnen.
Periodiska systemet
Det periodiska systemet är en systematisering av alla kemiska grundämnen. Mannen bakom detta system var ryssen Dimitri Mendelejev.
Grekisk matematik
IUPAC-systemet (IUPAC=International Union of Pure and Applied Chemistry) täcker organiska ämnen och utgår från kolväteserien metan, etan, propan, butan och därefter pentan, hexan osv. med namn som bygger på de grekiska räkneorden. Genom ett numreringssystem kan man från en enkel grundstruktur lägga till undergrupper.
Trivialnamn = smeknamn
Trivialnamn är ett namn som tilldelats ett visst ämne för att det korrekta kemiska namnet är för långt eller krångligt. När namnet är tillräckligt väl inarbetat betraktas det som ett riktigt namn. Exempel är toluen och xylen, vars korrekta kemiska namn är metylbenzen och dimetylbenzen.
För vissa ämnen, till exempel aktiva ämnen i bekämpningsmedel, har man valt att låta ISO (International Organization for Standardization) ta fram förslag på trivialnamn.
Upptäckarens namn
Hittills har det varit så att nya ämnen kan få namnges av upptäckaren.
CAS-nummer
Eftersom namngivningen kan göras på flera sätt beslöt man på 60-talet att ge varje ämne ett identifieringsnummer, ett så kallat CAS-nummer (egentligen Chemical Abstracts Services Registry Number).
