Dessa frågor och svar är översatta till svenska från de vanliga frågor (Frequently Asked Questions, FAQ) som finns publicerade på Europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) webbplats. De är sammanställda av Europeiska kommissionen och Echa i samråd med representanter för medlemsstaternas nationella stöd- och informationspunkter (hjälpcentraler). De är ett av resultaten av samarbetet mellan de nationella hjälpcentralerna.
I svaren ges praktiska och tekniska råd om hur CLP-reglerna ska tillämpas. Notera att svaren inte ska uppfattas som bindande förhandsbesked och att den slutliga tolkningen av förordningstexten endast kan göras av EU-domstolen.
1. CLP - En ny förordning
1.1 Vad är CLP?
1.2 Gäller CLP-förordningen mig?
1.3 Vad händer med KIFS 2005:7 om klassificering och märkning av ämnen och preparat?
1.4 Vad hände med bilaga I till ämnesdirektivet?
1.5 Har det gjorts några ändringar av EU:s gällande transportlagstiftning till följd av den nya CLP-förordningen?
1.6 Vad är GHS?
1.7 Vilka skillnader finns mellan GHS och CLP?
2. Industrins roll i CLP-förordningen
2.1 Vilka roller och skyldigheter har ompackare enligt CLP-förordningen?
2.2 Vilka roller och skyldigheter har återimportörerna enligt CLP-förordningen?
2.3 Måste distributörer klassificera enligt CLP-förordningen?
2.4 Är ett företag som återvinner ett ämne skyldigt att klassificera och anmäla det till klassificerings- och märkningsregistret?
2.5 Har professionella och industriella slutanvändare några skyldigheter enligt CLP-förordningen?
3. Tillämpningsområde och undantag enligt CLP-förordningen
3.1 Måste radioaktiva ämnen och blandningar klassificeras eller anmälas enligt CLP-förordningen?
3.2 Måste ämnen och blandningar som är föremål för tullövervakning klassificeras och anmälas enligt CLP-förordningen?
3.3 Måste icke-isolerade intermediärer klassificeras och anmälas enligt CLP-förordningen?
3.4 Vad gäller för nya ämnen som anmälts enligt KIFS 2005:7?
3.5 Måste avfall klassificeras och anmälas till klassificerings- och märkningsregistret?
3.6 Måste läkemedel klassificeras och anmälas till klassificerings- och märkningsregistret?
3.7 Måste medicintekniska produkter klassificeras och anmälas till klassificerings- och märkningsregistret?
3.8 Måste kosmetiska produkter klassificeras och anmälas till klassificerings- och märkningsregistret?
3.9 Måste livsmedel och foder klassificeras och anmälas till klassificerings- och märkningsregistret?
3.10 Måste jag anmäla explosiva föremål till klassificerings- och märkningsregistret?
3.11 Måste klassificeringen och märkningen av polymerer anmälas till klassificerings- och märkningsregistret?
3.12 Måste ämnen och blandningar som används i vetenskaplig forskning och utveckling klassificeras och anmälas enligt CLP-förordningen?
3.13 Ska företag anmäla ämnen som används i vetenskaplig forskning och utveckling till klassificerings- och märkningsregistret om det – särskilt i ett inledande forskningsskede – inte finns tillräckligt med information om dem för att kunna klassificera dem i enlighet med kriterierna i avdelning II och bilaga I till CLP-förordningen?
3.14 Är det nödvändigt att anmäla ämnen till klassificerings- och märkningsregistret som är undantagna från registreringskravet enligt Reach-förordningen?
3.15 Är det nödvändigt att anmäla ämnen till klassificerings- och märkningsregistret som är undantagna från registreringskravet genom bilaga IV till Reach-förordningen?
3.16 Är det nödvändigt att anmäla ämnen, som är undantagna från registreringskravet genom bilaga V till Reach-förordningen, till klassificerings- och märkningsregistret?
3.17 Måste legeringar klassificeras, märkas och anmälas enligt CLP-förordningen?
3.18 Måste aktiva substanser i växtskyddsprodukter och biocidprodukter anmälas till klassificerings- och märkningsregistret?
3.19 Måste monomerer och andra ämnen som ingår i kemiskt bundna enheter i importerade polymerer anmälas till klassificerings- och märkningsregistret?
4. Anmälan/Klassisficerings- och märkningsregistret
4.1 Vilka ämnen måste anmälas till klassificerings- och märkningsregistret?
4.2 Är det endast ämnen som tillverkas eller importeras i mängder om minst ett ton per år som måste anmälas?
4.3 Vilka tidsfrister gäller för anmälan till klassificerings- och märkningsregistret?
4.4 Måste jag anmäla uppgifter om klassificering enligt KIFS 2005:7eller CLP-förordningen till registret? Och vilka klassificeringsuppgifter krävs i registreringsunderlaget?
4.5 Måste jag anmäla ämnen som klassificeras för fysikalisk fara och som ingår i en farlig blandning?
4.6 Mot bakgrund av anmälningsplikten i artikel 39 b i CLP-förordningen, hur bör en importör gå till väga som endast har information om hur de ämnen som ingår i de blandningar som importeras är klassificerade enligt ämnesdirektivet?
4.7 I artikel 40.1 i CLP-förordningen talar man om ”grupper av tillverkare eller importörer”. Är det detsamma som ett forum för informationsutbyte om ämnen (SIEF)?
4.8 Begreppet ”anmälan” har använts i olika sammanhang i EU:s kemikalielagstiftning. Vad är skillnaden mellan en anmälan enligt ämnesdirektivet (direktiv 67/548/EEG), en anmälan enligt Reach-förordningen och en anmälan enligt CLP-förordningen?
4.9 Vilka måste göra en anmälan till klassificerings- och märkningsregistret?
4.10 Vilka förväntas inte lämna en anmälan till klassificerings- och märkningsregistret?
4.11 Infasningsämnen som tillverkas eller importeras i mängder om ett ton per år ska registreras senast den 1 juni 2018. Måste ett sådant ämne anmälas till klassificerings- och märkningsregistret redan nu?
4.12 Måste ämnen som finns i lager anmälas?
4.13 Måste beståndsdelar, tillsatser och föroreningar också anmälas separat när ett ämne anmäls till klassificerings- och märkningsregistret?
4.14 Kan ett företag ingå i mer än en grupp av tillverkare eller importörer?
4.15 När det gäller ej harmoniserade klassificeringar, kommer det att vara möjligt att anmäla en klassificering till registret som avviker från befintliga poster i registret för samma ämne?
4.16 Måste anmälaren betala en avgift när en anmälan görs till klassificerings- och märkningsregistret?
4.17 Är det lämpligt att ange ett ämnes klassificering enligt CLP-förordningen i ett registreringsunderlag som ska lämnas före den 1 december 2010?
4.18 Måste ett företag med dotterbolag i Finland och Sverige anmäla ett ämne två gånger när det tillverkas både i Finland och i Sverige?
4.19 Är det endast ämnen som tillverkas eller importeras i mängder om minst ett ton per år som måste anmälas?
4.20 En registrant som enligt Reach-förordningen ska registrera ämnen som tidigare endast har använts för forskning och utveckling i mängder som understiger ett ton per år och som används under kontrollerade förhållanden ska samla in tillgängliga uppgifter, avgöra om denna information är förenlig med bilaga XI till Reach-förordningen och utarbeta ett testningsprogram. Under denna period är sannolikheten hög för att ämnets klassificering kommer att ändras. Måste anmälan till klassificerings- och märkningsregistret uppdateras varje gång det kommer nya uppgifter som är relevanta för klassificeringen eller kan företagen vänta tills de registrerar ämnet?
4.21 Ska jag anmäla ett ämnes klassificering enligt KIFS 2005:7 eller CLP-förordningen till klassificerings- och märkningsregistret?
4.22 Är det möjligt att begära att vissa uppgifter ska behandlas konfidentiellt vid anmälan till klassificerings- och märkningsregistret?
4.23 Hur går man till väga för att begära att ett IUPAC-namn ska behandlas konfidentiellt vid anmälan till klassificerings- och märkningsregistret?
4.24 Kostar det någonting att begära konfidentiell behandling?
5. Märkning
5.1 När ska den nya märkningen av ämnen och blandningar enligt CLP-förordningen börja användas?
5.2 Är det tillåtet att i samma märkning både ange märkningsuppgifter enligt KIFS 2005:7 och enligt CLP-förordningen?
5.3 Är antalet faroangivelser i märkningen begränsat?
5.5 Är antalet skyddsangivelser i märkningen begränsat?
5.6 Godkänner EU märkning som är utformad enligt lagstiftningen i tredjeländer som genomför det globala harmoniserade systemet?
5.7 Är det obligatoriskt att utöver faro- och skyddsangivelserna även ange tillhörande koder i märkningen?
6. Begäran om att få använda ett alternativt kemiskt namn
6.1 Hur går man till väga för att begära att få använda ett alternativt kemiskt namn på ett ämne som ingår i en blandning?
6.2 Kan bilaga VI till direktiv 1999/45/EG fortfarande användas för en sådan begäran?
6.3 Finns det något formulär som kan användas för att begära att få använda ett alternativt kemiskt namn på ett ämne som ingår i en blandning?
7. Bilaga VI till CLP-förordningen
7.1 Vad avses med den ”fotnot” som anges i vissa ämnesposter i kolumnen för särskilda koncentrationsgränser i tabell 3.2 i bilaga VI till CLP-förordningen?
7.2 Hur gör jag om jag måste använda en harmoniserad klassificering som enligt tabell 3.1. i bilaga VI till CLP-förordningen är en lägsta klassificering?
7.3 När måste de harmoniserade klassificeringarna i den första anpassningen av CLP-förordningen till den tekniska utvecklingen tillämpas?
7.4 Vad ska en leverantör göra som har tillförlitlig och tillräcklig information som tyder på att ett ämne bör ha en annan klassificering än den harmoniserade klassificering som anges i bilaga VI till CLP-förordningen för samma faroklass?
7.5 Om ett ämne är föremål för harmoniserad klassificering behöver jag då klassificera det för de faror som inte omfattas av posten i del 3 i bilaga VI?
8. Klassificering
8.1 Om ett ämne inte uppfyller klassificeringskriterierna i KIFS 2005:7 ska det då inte heller klassificeras enligt CLP-förordningen?
8.2 Får leverantörer använda uppgifter i öppna källor, till exempel på Internet och i online-databaser, för att klassificera fysikaliska faror enligt CLP-förordningen?
8.3 Om klassificeringen av fysikaliska faror är beroende av ämnets partikelstorlek måste leverantören då klassificera alla partikelstorlekar?
8.4 När man ska avgöra om färger och lacker är farliga vid aspiration, hur gör man för att omvandla den viskositet som fastställts genom att mäta utloppstiden med hjälp av en utloppsbägare vid 23 °C ± 5 ºC enligt ISO 2431 till kinematisk viskositet vid 40 ºC?
