Bisfenol A (BPA)

Bisfenol A (A=aceton) förekommer som rent ämne som vita flingor med svag fenolliknande lukt. Det framställs i stora mängder genom reaktion mellan fenol och aceton.

Bisfenol A används tillsammans med epiklorhydrin för syntes av bisfenol-A-diglycidyleter (DGEBA), som är det vanligaste utgångsämnet för epoxiharts. Hartset utgörs av mer eller mindre långa molekylkedjor, som tvärbinds till epoxiplast. Man kan göra flytande eller fast harts genom att variera förhållandet mellan bisfenol A och epiklorhydrin; flytande hartser har kortare kedjor och därmed lägre medelmolekylvikt medan hartser med längre kedjor och högre medelmolekylvikt är fasta. Epoxiharts baserat på DGEBA räknas som antingen låg- eller högmolekylärt beroende på om hartset har medelmolekylvikt under eller över ca 1 000. Flera olika typer av ämnen kan användas för härdningen av epoxihartset, vanligast är aminer. Härdningen kan göras i rumstemperatur (kallhärdning) eller vid högre temperatur, vanligen 50-150 °C (varmhärdning).

De lågmolekylära flytande hartserna används i produkter som lim och golvbeläggningsmaterial. De mer högmolekylära fasta används i färger och lacker.

Termoplaster som polykarbonater och polysulfoner framställs också med bisfenol A som ett av utgångsämnena. Polykarbonater görs av bisfenol A i alkalisk vattenlösning som man leder in fosgen i. De kännetecknas bl. a. av hög slagtålighet, hårdhet, seghet, glasklarhet, tålighet för temperaturer mellan ca. -40 °C och ca.+145 °C, tålighet mot många syror, fetter och oljor. Den är dessutom svårbrännbar. Den används i vardagliga föremål, både på arbetet och hemma. Polysulfonplasten polyfenylensulfon (PPSU) kan bl. a. göras av bisfenol A och 4,4’-diklordifenylsulfon. Den kan användas i temperaturer upp till 150 °C, tål varmt vatten och varma oljor och har låg brännbarhet och rökavgivning. Transparenta aromatiska polyestrar med god UV-beständighet och värmetålighet upp till 150 °C kan tillverkas av bisfenol A och ftalsyra.

En annan användning för bisfenol A är som antioxidationsmedel i produkter som används i plast- och gummiindustrin. Radikaler kan verka på olika sätt: de kan starta polymerisering eller tillsammans med syre bilda peroxider som är ytterst reaktiva. Bisfenol A reagerar med radikaler och bildar stabila föreningar med dem. På så sätt skyddas plasten eller gummit mot oxidation.

Fråga :

Varför är bisfenol A ett bekymmer?

Svar :

Djurstudier som gjorts på ett sådant sätt som myndigheter i OECD-länderna är överens om visar att bisfenol A kan påverka försöksdjur och deras fortplantning vid höga doser. Emellertid finns det också ett stort antal andra studier, gjorda på olika universitet, som antyder att fostret påverkas redan vid mycket låg exponering under försöksdjurens dräktighet och nyföddhetsperiod. Studierna som visar dessa så kallade lågdoseffekter har ifrågasatts och måste bekräftas med ytterligare forskning.

Fråga :

Varför har Kemikalieinspektionen fått uppdrag från regeringen att utreda bisfenol A?

Svar :

Utifrån de studier som gjorts och med tanke på försiktighetsprincipen kan det finnas anledning att minimera små barns exponering för bisfenol A. Försiktighetsprincipen innebär i korthet att man vidtar åtgärder mot en misstänkt risk även om man inte har ett tillräckligt säkert vetenskapligt underlag för att motivera åtgärderna. Den utredning som KemI gör tillsammans med Livsmedelsverket kommer att ha fokus på små barns exponering, och då framför allt långvarig exponering för låga halter.

Fråga :

Vad gör Sverige och Kemikalieinspektionen?

Svar :

KemI har ett uppdrag att i samråd med Livsmedelsverket utreda och utvärdera behovet av och förutsättningarna för Sverige att införa ett nationellt förbud mot bisfenol A i vissa plastprodukter. Det innebär bland annat att utreda vilka plastprodukter och material som släpper ifrån sig bisfenol A.

Fråga :

I vilka typer av produkter kan bisfenol A finnas?

Svar :

Bisfenol A används framför allt för att tillverka polykarbonatplaster och epoxyplaster. Dessa plastmaterial kan innehålla mindre rester av bisfenol A som i varierande grad kan läcka ut under användning. Polykarbonatplasterna kan under ogynnsamma förhållanden även nybilda bisfenol A. Polykarbonat är ofta genomskinlig och kan till exempel användas i nappflaskor och i CD/DVD-skivor. Epoxyplast kan användas i konservburkar och tandfyllningsmaterial. Bisfenol A kan även ingå i termopapper som används i exempelvis kassakvitton.

Fråga :

Finns det bisfenol A i nappar?

Svar :

Tyska myndigheter har analyserat eventuellt läckage av bisfenol A från sugdelen på nappar. Man hittade endast bisfenol A i en av arton nappar. Enligt tillverkarna används inte bisfenol A i tillverkningen av sugnappar av latex eller silikon. Det har spekulerats om att bisfenol A skulle kunna finnas i den hårda delen av nappar, förutsatt att den är gjord av polykarbonatplast, men KemI har ingen säker information om detta.

Fråga :

I vilken sorts papper används bisfenol A?

Svar :

Bisfenol A kan användas i termopapper som ofta används till kvitton, nummerlappar och dylikt som skrivs ut automatiskt.

Fråga :

Varför finns det BPA i kvitton?

Svar :

Skriften på termopapper, t.ex. ett kvitto, framkallas av värme. Det behövs inget färgband eller toner. Lite förenklat fungerar det så här: På ena sidan av pappret finns ett tunt lager av ett fettliknande ämne. Bisfenol A ligger inbäddat i lagret tillsammans med ett osynligt pigment. Pappret värms upp där tecken/bokstäver ska synas vilket gör att ”fettet” smälter och bisfenol A frigörs. Bisfenol A fungerar då som en svag syra som omvandlar pigmentet till svärta exakt där man vill ha texten.

Fråga :

Om kvittot blir svart vid uppvärmning, innehåller det då bisfenol A?

Svar :

Svärtningen visar bara att det är ett så kallat termopapper. Termopapper kan innehålla bisfenol A, men behöver inte göra det. Man måste fråga leverantören om innehållet.

Fråga :

Blir det någon exponering från kvitton?

Svar :

Termopapper uppges innehålla ungefär 1 viktprocent BPA. En schweizisk studie har visat att små mängder BPA övergår från kvitton till huden när man tar i det. Mängden beror då främst på hur stor hudyta som kommer i kontakt med termopappret. En amerikansk studie har antytt att kassörskor har lite högre halter BPA i sin urin än andra grupper, vilket tyder på att de får i sig något mera BPA.

Fråga :

Finns det BPA-fria kvitton?

Svar :

Enligt uppgift finns det BPA-fria kvitton. I kvitton som kräver arkivbeständighet används ibland alternativ till bisfenol A. KemI har ingen säker information om vilka ämnen som används som alternativ eller om eventuella risker med de alternativa ämnena.

Fråga :

Är avfall som innehåller bisfenol A farligt?

Svar :

Ja, om halten BPA är högre än 1 procent. Läs mer i Naturvårdsverkets handbok ”Farligt avfall - Handbok enligt avfallsförordningen” (SFS 2001:1063).

Fråga :

I Danmark är bisfenol A förbjudet. Varför inte i Sverige?

Svar :

Danmark har inget generellt förbud mot bisfenol A. Förbudet gäller endast material som kommer i kontakt med livsmedel och som kan användas av barn under tre år. Den danska regeringen hänvisar till försiktighetsprincipen som grund för sitt förbud. Försiktighetsprincipen innebär i korthet att man vidtar åtgärder mot en misstänkt risk även om man inte har ett tillräckligt säkert vetenskapligt underlag för att motivera åtgärderna. På danska regeringens webbplats finns mer detaljer kring motivering och detaljer i förbudet. EU har från den 1 mars 2011 infört ett förbud mot användning av BPA i nappflaskor.

Fråga :

Vilka ämnen kan man ersätta bisfenol A med och vad blir skillnaden i så fall?

Svar :

Bisfenol A används i mycket stora mängder i många olika sammanhang. I EU beräknades användningen till ungefär 1,1 miljoner ton år 2005. Inget ämne eller annan teknologi kan ensamt ersätta bisfenol A i alla dessa användningar. Vad som kan ersätta måste utredas från fall till fall. Då man byter ut en kemikalie är det viktigt att man undersöker alternativen så att de inte innebär värre risker för hälsa och miljö.

Fråga :

Var finns mer information om nappflaskor och konservburkar?

Svar :

Se Livsmedelsverkets webbplats.

Fråga :

Var finns mer information om yrkesmässig hantering av kvitton?

Svar :

Se Arbetsmiljöverkets webbplats.