Kemikalieinspektionens logo
Kemikalieinspektionens logo

Högfluorerade ämnen, eller PFAS som de också kallas, kan finnas i impreg­nerade textilier, impregnerat papper, rengöringsmedel och brandsläcknings­skum. Ämnena finns även i produkter som används i verkstads- och elektronik­industrin. De högfluorerade ämnena används eftersom de har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor. De används i låga halter i många produkter.

Användningsområden

Textil- och läderimpregnering

Textil- och läderimpregnering är ett av de största användningsområdena för högfluorerade ämnen. Fluortelomerer används som smuts- och vattenavvisande yta på textilen, till exempel på allväderskläder, tält, skor, heltäckningsmattor, stoppade möbler, markiser med mera.

Vatten- och smutsavvisande textilier kan bestå av väv av teflon, polyester, polyamid etc. som är impregnerade med en dispersionspolymer med "telomersvansar". Mycket tyder på att dessa svansar kan släppa från polymeren och/eller att impregneringen innehåller obundna resttelomerer. Telomerer kan sedan långsamt brytas ned till perfluorkarboxylsyror (PFCA) i miljön. Exempel på sådana PFCA är ämnena PFOA och PFHxA.

Papper och livsmedelsförpackningar

Papper kan vara behandlat med impregneringsmedel som innehåller fluortelomerderivat (till exempel fosfatestrar) eller fluortelomerdispersion (polymer med "telomersvansar"). Det är framförallt i livsmedelsförpackningar där fettavvisande egenskaper är önskvärda som de hittas.

Rengöringsmedel med mera

Högfluorerade ämnen används i låga koncentrationer i rengöringsmedel såsom fönsterputsmedel, golvpolish, vaxer och bilvårdsprodukter. Trots att koncentrationerna i produkterna är låga kan utsläppen till miljön vara betydande. PFAS kan också användas i färg, tryckfärg, lack och kokkärl (non-stick-stekpannor av fluorpolymeren PTFE). Ett annat exempel där högfluorerade ämnen används är skidvalla. Skidvalla marknadsförs ofta med att de innehåller fluorkarboner eller PFC som är en annan benämning på PFAS.

Perfluoroktansyra (PFOA) kallas ibland i medierna för "Teflon-kemikalie". PFOA används mycket riktigt som hjälpkemikalie vid tillverkningen av polymeren polytetrafluoretylen (PTFE). Teflon är ett varumärke. Enligt tillverkaren finns PFOA inte kvar i den färdiga produkten men tillverkningen har historiskt varit en källa till stora utsläpp till miljön.

Brandskum

Det finns olika typer av brandskum som används vid olika sorters bränder. Så kallade klass A-skum är till för bränder i fibrösa material såsom byggnader medan klass B-skum används för bränder i vätska. Det är i klass B-skum som högfluorerade ämnen används. De används främst på grund av sin effektiva förmåga att skapa en tunn vattenfilm mellan skummet och det brinnande bränslet. Vattenfilmen innebär att skummet snabbt kan sprida ut sig över vätskeytan samtidigt som avdunstning och värmestrålning förhindras. Dessa brandskum är till för petroleumbränder på exempelvis flygplatser och oljeraffinaderier, men finns även i handbrandsläckare som är märkta som B-släckare.

Egenskaper

Sprids och lagras i miljön

De högfluorerade ämnena är en grupp mycket stabila ämnen. En del bryts ned mycket långsamt eller inte alls i naturen, medan andra omvandlas till persistenta ämnen. Många av dem är bioackumulerande, dvs. de ansamlas i levande organismer. Eftersom högfluorerade ämnen är fett- och vattenavstötande lagras de inte i fettvävnad som andra bioackumulerande ämnen. De binder till proteiner och lagras i andra organ i kroppen, till exempel i levern och i blodet.

Perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluorkarboxylsyror (PFCA) hittas i förhållandevis höga halter i djur, till exempel isbjörnar i Arktis. Ämnena hittas också i människors blod, även i nyfödda. Mycket tyder på att, ju längre den högfluorerade kolkedjan är, desto högre toxicitet och desto större potential för bioackumulation.

PFOS

PFOS (perfluoroktansulfonat) är ett så kallat PBT-ämne, det vill säga persistent, bioackumulerande, toxiskt. Det innebär att PFOS inte bryts ned i naturen, utan ansamlas där, att det är kroniskt giftigt, reproduktionsstörande och giftigt för vattenlevande organismer.

PFOS ersätts idag med andra persistenta högfluorerade ämnen som inte tas upp i samma utsträckning i levande organismer och därför är mindre giftiga. Användningen av ämnen som kan brytas ned till PFOS har minskat under senare år. Vår erfarenhet är dock att de till stor del har ersatts med andra högfluorerade ämnen. En del av dessa, till exempel fluortelomerer, kan långsamt brytas ned till PFOA.

PFOA

PFOA (perfluoroktansyra) bryts inte heller ned i naturen, det är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människan.

Med undantag för PFOA finns det väldigt lite information om perfluorkarboxylsyrors hälso- och miljöeffekter. Långkedjiga PFCA är mycket persistenta och mycket bioackumulerande, och därför finns flera PFCA med lägre kolkedja (C10-C13) på EU:s kandidatförteckning över ämnen som ger anledning till mycket stora betänkligheter. Enligt Environment Canada uppfyller långkedjiga PFCA kriterierna för så kallade POPs-ämnen enligt Stockholmskonventionen.

Frågor och svar

Vad är högfluorerade ämnen?

Högfluorerade ämnen förekommer inte naturligt i miljön, utan är framställda av oss. De har förmåga att bilda släta, vatten-, fett- och smutsavvisande ytor, och är dessutom extremt långlivade. Exempel på högfluorerade ämnen är perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA).

Är det farligt med högfluorerade ämnen?

Studier med försöksdjur har visat att höga halter kan ge leverskador och påverka fettmetabolismen, immunförsvaret och reproduktionsförmågan. Studier av stora befolkningsgrupper i USA, Taiwan och Kina med exponering för framförallt PFOS och PFOA via förorenade miljöer har antytt liknande, men svaga, samband. Det är fortfarande oklart om de högfluorerade ämnena verkligen orsakat de observerade effekterna hos människa.

Varför har högfluorerade ämnen använts i brandskum?

Högfluorerade ämnen i brandskum verkar genom att bilda en tunn vattenfilm mellan skummet och den brinnande vätskan. Denna film gör skummet mer lättflytande så att det snabbare sprider sig över den brinnande vätskeytan och förbättrar skummets förmåga att hindra avdunstning och värmestrålning. PFOS-baserade brandskum får sedan 2007 inte marknadsföras, och sedan 2011 får kvarvarande lager inte längre användas.

Högfluorerade ämnen kan även finnas i en del andra produkter, som impregnerade kläder och rengöringsmedel. Det vi får i oss från dessa källor är sannolikt mindre än vad vi får i oss via livsmedel. Användningen kan dock innebära att ämnena hamnar i miljön och via den vägen kan livsmedel förorenas.

Varför kan högfluorerade ämnen finnas i mat och vatten?

Högfluorerade ämnen bör helst inte hamna i livsmedel och dricksvatten. De finns där eftersom de släppts ut i miljön vid produktion och användning. Vissa sjöar och vattendrag i Sverige är förorenade, framför allt i områden där det finns brandövningsplatser. Regelbunden konsumtion av starkt PFOS-förorenad fisk från dessa förorenade vatten kan ge höga PFOS-intag som ger små eller inga marginaler till nivåer som inte är acceptabla ur hälsomässig synvinkel. Flera kommuner, som funnit förhöjda halter av dessa ämnen i fisk från sjöar och vattendrag, har utfärdat kostråd gällande denna fisk, alternativt utfärdat fiskeförbud om halterna varit höga.

Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS, och ämnen som kan brytas ner till PFOS, i kemiska produkter och varor, med vissa mindre undantag.

Det finns idag inga rättsligt bindande gränsvärden högfluorerade ämnen i dricksvatten, men Livsmedelsverket har tagit fram åtgärdsgränser för att dricksvattenproducenter och kontrollmyndigheter som undersöker halterna ska kunna avgöra om de innebär någon fara för hälsan. För andra livsmedel finns EU-gränsvärden, så kallat tolerabelt dagligt intag (TDI), för PFOS och PFOA.

Hur vet jag om det finns brandövningsplatser i närheten
som kan påverka mitt dricksvatten?

Miljöförvaltningen i din kommun ska ha information om miljöfarlig verksamhet bedrivs eller har bedrivits i kommunen, och de bör därför veta om det finns eller har funnits brandövningsplatser i kommunen. Kommunen har också information om varifrån dricksvattnet kommer.

Dokument och länkar

Förslag till nationella regler för högfluorerade ämnen i brandsläckningsskum – Rapport 1/16.

Användning av brand­släck­nings­skum som innehåller hög­fluorerade ämnen i Sverige 2014-2015 – PM 1/15.

Information om olika typer av handbrandsläckare på MSB:s webbplats.

Chemical Analysis of Selected Fire-fighting Foams on the Swedish Market 2014 – PM 6/15.

Förekomst och användning av högfluorerade ämnen och alternativ – Rapport 6/15.

Kartläggning av brandsläckningsskum – PM 3/14.

Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter – PM 5/13.

Högfluorerade ämnen i kläder, skor och kemiska produkter – PM 4/09.

Perfluorerade ämnen - användningen i Sverige – Rapport 6/06.

PFOS-relaterade ämnen - Strategi för utfasning – Rapport 3/04.

Riskbedömning för PFOS – Bilaga 3 till rapport 3/04.

Livsmedelsverket om PFAS - Poly- och perfluorerade alkylsubstanser.

Livsmedelsverkets åtgärdsgränser för högfluorerade ämnen i dricksvatten.

Livsmedelsverkets rapport 11 - 2013 – Riskvärdering av perfluorerade alkylsyror i livsmedel och dricksvatten.

Karolinska Institutet: Perfluorerade och polyfluorerade ämnen.

OECD: Hazard Assessment of Perfluorooctane Sulfonate (PFOS) and its Salts.