Kemikalieinspektionens logo
Kemikalieinspektionens logo

För att kunna mäta trender i hälso- och miljörisker med växtskyddsmedel har två olika beräkningsmodeller tagits fram. Det är PRI-Nation och PRI-Farm. Med hjälp av modellerna får man fram riskindikatorer som visar trender i potentiella risker på lands- eller på gårdsnivå.

Nationella riskindikatorer

PRI-Nation kan användas för att redovisa hur olika åt­gärder har inverkat på riskerna med växtskyddsmedel i Sverige. Riskindikatorer räknas fram för varje verksamt ämne som ingår i växtskyddsmedel. Det finns en indikator för hälsorisker och en för miljörisker. Uppdatering, under­håll och redovisning av PRI-Nation hanteras av Kemikalie­inspektionen.

Riskindikatorer för gårdar

PRI-Farm är tänkt att användas för att mäta risktrender på enskilda gårdar. Tester har utförts på ett antal gårdar under ledning av Odling i Balans. Fortsatt utvecklings­arbete pågår nu i Jordbruksverkets regi kring gårdsin­dikatorerna.

Beräkningar

Båda modellerna är baserade på samma princip där fara och exponering poängsätts och multipliceras med antal behandlingar. Följande uppgifter används vid beräkning av miljö- och hälsoindikatorer för PRI-Nation:

För varje enskilt verksamt ämne (cirka 270 st):

  • försålda kvantiteter
  • DT50lab och DT50fält, halveringstid i jord i labora­torieförsök respektive fältförsök
  • Koc, mått på ett ämnes fördelning mellan vatten och jord (adsorption) baserat på jordens innehåll av organiskt kol
  • Kow, fördelningskoefficient mellan oktanol och vatten
  • BCF, biokoncentrationsfaktor.

För varje produkt (en representativ produkt per ämne):

  • rekommenderad dos
  • spridningsmetod
  • spridningsfrekvens
  • formulering
  • farokategori
  • R-fraser (utvalda miljö- och hälsoriskfraser).

Mer information om indikatorns metodologi, dess beräk­ningsgrunder med mera finns i PM nr 6/04.

PM 6/04 – Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm Level - A Swedish Approach.

Fortsatt utveckling

De båda modellerna kompletterar varandra för närvaran­de. I ett längre perspektiv är det önskvärt att kunna väga samman resultat från gårdsnivå så att dessa också ska kunna användas för att beskriva risktrender på nationell nivå.

Resultat - nationella riskindikatorer

Resultatet redovisas som den årliga summan av samtliga ämnens miljö- respektive hälsoriskindikatorer. Dessa jämförs sedan med totalt antal hektardoser varje år. De tre dataserierna är indexerade med 1988 som basår (index1988 = 100) för att betona den relativa förändringen över tiden.

Antal hektardoser har ökat enligt statistik från SCB. Miljöriskindex har också ökat och följer i stort ökningen i antal hektardoser (ökad intensitet i användningen). De senaste fyra åren har miljöriskindex haft en kraftig uppgång. Ökningen beror på att flera ämnen med höga miljöriskpoäng har ökat i försäljning. Sedan 2013 är det främst ökningen av MCPA som slår igenom i miljöriskindex. Sett i ett längre perspektiv har hälsoriskindex minskat kraftigt. Jämfört med basåret 1988 är minskningen 72 respektive 21 procent för hälso- respektive miljöriskindex.

Riskindikatorerna baseras bland annat på antal hektardoser som beräknas utifrån försåld årlig mängd av varje verksamt ämne. Den försålda mängden kan förskjutas mellan enskilda år på grund av hamstringsaktiviteter, bland annat orsakade av aviserade skattehöjningar på växtskyddsmedel. De fluktuationer som kan noteras 1994/1995, 1999/2000 och 2003/2004 är exempel på sådana tillfällen där försäljningen inte speglar den faktiska användningen under samma år och därmed heller inte riskerna.

 

Diagram - Riskindex växtskyddsmedel 1988-2014.

Klicka här för större diagram

Se hela rapporten Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm Level – A Swedish Approach.

Se även information på Miljömålsportalen om växtskyddsmedelsindikatorn.