EU har beslutat att förbjuda cirka 200 PFAS-ämnen från och med februari 2023. PFAS-ämnen är mycket svårnedbrytbara i miljön och vissa av dem har visat sig vara skadliga för hälsan. Det nya förbudet är resultatet av ett initiativ från Kemikalieinspektionen och den tyska miljömyndigheten UBA.

- Det här är PFAS-ämnen som sällan används samtidigt som de är extremt svårnedbrytbara och dessutom ansamlas i levande organismer, säger Kemikalieinspektionens generaldirektör Per Ängquist. Att vi har lyckats förbjuda dem är en framgång och en del av vår strategi för att på sikt fasa ut alla PFAS-ämnen.

Det finns flera tusen PFAS-ämnen och i juli lämnande Kemikalieinspektionen och ytterligare fyra europeiska myndigheter in ett förslag till EU:s kemikaliemyndigheten Echa om att förbjuda användningen av alla PFAS-ämnen som inte är nödvändiga för samhället. Om det förbudet går igenom väntas det träda i kraft 2025.

Kemikalieinspektionens arbete för att begränsa PFAS är en del av regeringsuppdraget Giftfritt från början med målet att skapa en giftfri cirkulär ekonomi både nationellt, inom EU och globalt genom särskilda insatser så att produkter och varor är giftfria från början. De ämnen som omfattas av det nyligen fattade EU-beslutet är: perfluornonansyra (PFNA), perfluordekansyra (PFDA), perfluorundekansyra (PFUnDA), perfluordodekansyra (PFDoDA), perfluoretridekansyra (PFTrDA) och perfluortetradekansyra (PFTeDA). Begränsningen omfattar även andra PFAS-ämnen som kan brytas ner till något av de nu utvalda ämnena. Detta innebär att begränsningen totalt gäller en grupp med omkring 200 högfluorerade ämnen.

Bakgrund: Förslag om förbud mot 200 högfluorerade ämnen - Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Fakta: Högfluorerade ämnen är extremt svårnedbrytbara

Högfluorerade ämnen, PFAS, är extremt svårnedbrytbara i miljön och många är vattenlösliga och rörliga i marken. Högfluorerade ämnen riskerar att förorena vattendrag och dricksvattentäkter när de kommer ut i miljön.

Det finns i dag stora kunskapsluckor om hälsoeffekter på människor av högfluorerade ämnen, framför allt på lång sikt. Den information som i dag finns om hälsoeffekter är baserad på ett fåtal PFAS och kommer främst från studier på försöksdjur. Uppvisade effekter på försöksdjur är bland annat påverkan på levern, blodfetter, sköldkörtelhormon, immunförsvaret och effekter på avkomman.

Eftersom studierna är gjorda på djur kan man inte säkert veta att dessa effekter uppstår hos människor. Hos människor har misstänkta samband hittats mellan förhöjda halter i blodet av högfluorerade ämnen och bland annat försämrat immunförsvar, påverkan på blodfetter och sköldkörteln.

Läs mer om PFAS