Bisfenol A, vanligen förkortat BPA, är ett ämne som bland annat används för att tillverka vissa plastsorter som är vanliga i många vardagliga plastföremål. Studier har visat att BPA är hormonstörande vid låga doser. Det är osäkert om den mängd BPA som människor utsätts för i vardagen kan vara skadlig för hälsan.
Användning
Bisfenol A används huvudsakligen som råvara vid tillverkning av polykarbonatplaster och epoxyplaster. Av dessa plasttyper kan man till exempel göra plastflaskor, CD- och DVD-skivor, skyddslack inuti konservburkar och tandfyllningsmaterial. Ett annat användningsområde för BPA är som färgframkallare i termopapper som används bland annat i kvitton, biljetter och kölappar.
Globalt produceras omkring 4,5 miljoner ton BPA per år (2010). Den största delen, ungefär 70 procent, används som råvara vid polykarbonattillverkning. Knappt 20 procent används som råvara till epoxiföreningar. En mindre del BPA går till tillverkning av termopapper. (Källa: European Information Centre for Bisphenol A)
Bisfenol A tillverkas inte i Sverige men importeras i kemiska produkter och används vid produktion av exempelvis plaster, färger och lim. Statistik om användning i Sverige finns som flödesanalys. Det finns även en teknisk beskrivning av ämnet.
Spridning och exponering
Plaster, som är tillverkade av BPA, kan innehålla små restmängder av ämnet. Sådana rester kan i varierande grad läcka ut från plasten under användning. Polykarbonatplaster kan även under vissa förhållanden återbilda BPA i fri form.
Forskning har visat att BPA kan frigöras ur plast och termopapper och tas upp i människokroppen. Utifrån de studier som gjorts, och de misstankar som finns om ämnets egenskaper, kan det finnas anledning att minimera små barns exponering för bisfenol A. Det är främst långvarig exponering som bör undvikas.
BPA-exponering indirekt via den yttre miljön har bedömts vara mycket mindre än exponeringen via material som kommer i kontakt med livsmedel. (Källa: EU:s riskbedömningsrapport (februari 2010), avsnitt 4.1.1.4.2.)
Kemikalieinspektionens regeringsuppdrag
Bifenol A i plastprodukter
Kemikalieinspektionen och Livsmedelsverket fick i augusti 2010 uppdraget att utreda behovet av ett nationellt förbud mot BPA i vissa plastprodukter. Livsmedelsverket är den myndighet i Sverige som har ansvar för material som kommer i kontakt med livsmedel. I den gemensamma rapporten föreslogs inga generella förbud eller begränsningar men KemI och Livsmedelsverket såg att det finns behov av mer kunskap om människors exponering för BPA och ämnets eventuella påverkan på människors hälsa. Exponering för BPA via kassakvitton, plastleksaker och barnartiklar, och vattenledningsrör identifierades som områden med särskilt stort kunskapsbehov.
Läs KemI Rapport 2/11: Bisfenol A - Rapport från ett regeringsuppdrag.
Bisfenol A i termopapper
Kemikalieinspektionen fick i uppdrag att ta fram ett förslag till ett nationellt förbud mot BPA i termopapper. I uppdraget ingick även att utreda alternativ till BPA som färgframkallare i termopapper, samt att utreda vilka hälso- och miljöfarliga egenskaper alternativen har. Termopapper används bland annat i kassakvitton. Förslaget lämnades till miljödepartementet i juni 2012.
Rapport 4/12 Bisfenol A i kassakvitton.
Bisfenol A i leksaker och barnartiklar
Kemikalieinspektionen fick i uppdrag att efter samråd med Konsumentverket kartlägga förekomsten av BPA i leksaker och barnartiklar samt hur mycket BPA som avges från dessa produkter. Vid behov skulle åtgärder för att minska exponeringen föreslås. Rapporten presenterades i september 2012. I rapporten föreslogs inget nationellt förbud eller ytterligare begränsningar av BPA i leksaker eller i barnartiklar.
Rapport 6/12 Bisfenol A i leksaker och barnartiklar - behov av exponeringsminskning?
Bisfenol A i renoverade dricksvattenrör
Kemikalieinspektionen har fått i uppdrag att, tillsammans med Boverket och Livsmedelsverket, kartlägga i vilken utsträckning BPA kan avges vid renovering av dricksvattenrör samt vid behov föreslå åtgärder för att minska exponeringen.
Inom ramen för det här regeringsuppdraget har myndigheterna låtit utföra kemiska analyser av tappvatten från fastigheter med renoverade vattenledningsrör. Myndigheterna har tagit prover i 22 lägenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Proverna visade att bisfenol A finns i dricksvattnet hos åtta av dem. Halterna uppmättes till mellan 0,01 och 1 mikrogram bisfenol A per liter vatten. I varmvatten hittades högre halter. I de övriga 13 lägenheterna hittades inte någon bisfenol A i dricksvattnet. I ett par fall hittades bisfenol A även i ledningsvatten, alltså i det dricksvatten som ännu inte har letts in i fastigheten. I de fallen uppmättes halterna till mellan 0,015 och 0,045 mikrogram bisfenol A per liter vatten. Kemikalieinspektionen har kontaktat fastighetsägarna med anledning av analysresultaten och redovisar riskbedömningen när den är klar.
Se sammaställning av analysdata: tabell, diagram
Detta uppdrag ska redovisas till regeringen i december 2013.
Kontakt för regeringsuppdraget: Erik Gravenfors
Regler i Sverige, EU och andra länder
Användning av BPA i polykarbonatplast i nappflaskor har varit förbjudet inom EU sedan mars 2011. Vissa länder i Europa, inklusive Sverige, har infört ytterligare begränsningar av BPA. I Danmark, Frankrike och Belgien är BPA förbjudet i matförpackningar som riktar sig till barn under tre år och i juli 2013 träder ett sådant förbud i kraft också i Sverige. Frankrike har valt att gå längre och förbjuder BPA i alla material som kommer i kontakt med mat från och med januari 2015.
Många företag har idag redan frivilligt fasat ut användningen av BPA i barnmatsförpackningar.
Klassificering och egenskaper
BPA har egenskaper som medför att ämnet är faroklassificerat. Klassificeringen är gjord med hänsyn till vilka effekter som kan uppkomma om man har direktkontakt med ämnet, vilket kan vara aktuellt vid industriell hantering av BPA. Klassificeringen anges med faroangivelser eller riskfraser. Varje faroangivelse och riskfras har en motsvarande kod.
BPA är klassificerat enligt följande egenskaper (koder enligt det nya märkningssystemet CLP och det gamla systemet KIFS 2005:7): Kan orsaka allvarliga ögonskador (H318 enligt CLP, R41 enligt KIFS 2005:7); irritation i luftvägarna (H335, R37); allergisk hudreaktion (H317, R43); skadligt för vattenlevande organismer (R52). Ämnet misstänks dessutom kunna ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan (H361f, R62). BPA är biologiskt lättnedbrytbart i naturliga sötvatten och i jord. (Källa: Echa)
Senast granskad
2013-03-07
Skapad
2010-12-27
|
(uppdaterad 2012)
|
|
80-05-7
|
|
201-245-8
|
|
4,4’-Isopropylidendifenol, 2,2-Bis(4-hydroxifenyl)-propan, Difenylolpropan
|
|
153°C
|
|
398°C
|
|
Lågt, 5,3*10-9 kPa (25°C)
|
|
300 mg/l
|
Bisfenol A (A=aceton) förekommer som rent ämne som vita flingor med svag fenolliknande lukt. Det framställs i stora mängder genom reaktion mellan fenol och aceton.
Bisfenol A används tillsammans med epiklorhydrin för syntes av bisfenol-A-diglycidyleter (DGEBA), som är det vanligaste utgångsämnet för epoxiharts. Hartset utgörs av mer eller mindre långa molekylkedjor, som tvärbinds till epoxiplast. Man kan göra flytande eller fast harts genom att variera förhållandet mellan bisfenol A och epiklorhydrin; flytande hartser har kortare kedjor och därmed lägre medelmolekylvikt medan hartser med längre kedjor och högre medelmolekylvikt är fasta. Epoxiharts baserat på DGEBA räknas som antingen låg- eller högmolekylärt beroende på om hartset har medelmolekylvikt under eller över ca 1 000. Flera olika typer av ämnen kan användas för härdningen av epoxihartset, vanligast är aminer. Härdningen kan göras i rumstemperatur (kallhärdning) eller vid högre temperatur, vanligen 50-150 °C (varmhärdning).
De lågmolekylära flytande hartserna används i produkter som lim och golvbeläggningsmaterial. De mer högmolekylära fasta används i färger och lacker.
Termoplaster som polykarbonater och polysulfoner framställs också med bisfenol A som ett av utgångsämnena. Polykarbonater görs av bisfenol A i alkalisk vattenlösning som man leder in fosgen i. De kännetecknas bl. a. av hög slagtålighet, hårdhet, seghet, glasklarhet, tålighet för temperaturer mellan ca. -40 °C och ca.+145 °C, tålighet mot många syror, fetter och oljor. Den är dessutom svårbrännbar. Den används i vardagliga föremål, både på arbetet och hemma. Polysulfonplasten polyfenylensulfon (PPSU) kan bl. a. göras av bisfenol A och 4,4’-diklordifenylsulfon. Den kan användas i temperaturer upp till 150 °C, tål varmt vatten och varma oljor och har låg brännbarhet och rökavgivning. Transparenta aromatiska polyestrar med god UV-beständighet och värmetålighet upp till 150 °C kan tillverkas av bisfenol A och ftalsyra.
En annan användning för bisfenol A är som antioxidationsmedel i produkter som används i plast- och gummiindustrin. Radikaler kan verka på olika sätt: de kan starta polymerisering eller tillsammans med syre bilda peroxider som är ytterst reaktiva. Bisfenol A reagerar med radikaler och bildar stabila föreningar med dem. På så sätt skyddas plasten eller gummit mot oxidation.
Fråga
:
Varför är bisfenol A ett bekymmer?
Svar
:
Studier utförda på försöksdjur har visat att bisfenol A kan påverka fortplantningen. Det finns även studier som är utförda vid mycket låga doser (så kallade lågdosstudier), som visar effekter på ungar till försöksdjur som utsatts för bisfenol A under dräktighet och diande. Studierna visar bland annat effekter på hjärnans utveckling, samt ökad känslighet för bröstcancer och fetma. Dessa studier är inte helt kvalitetssäkrade och till viss del ifrågasatta. Eftersom det finns ett stort antal lågdosstudier är det svårt att bortse från effekterna de visat. Det krävs dock fler studier som bekräftar resultaten.
Fråga
:
Varför har Kemikalieinspektionen fått uppdrag från regeringen att utreda bisfenol A?
Svar
:
Utifrån de studier som gjorts och med tanke på försiktighetsprincipen kan det finnas anledning att minimera små barns exponering för bisfenol A. Försiktighetsprincipen innebär i korthet att man vidtar åtgärder mot en misstänkt risk även om man inte har ett tillräckligt säkert vetenskapligt underlag för att motivera åtgärderna.
De utredningar som KemI gjort har fokus på ofödda och små barns exponering, och då framför allt långvarig exponering för låga halter. Detta innefattar även gravida och ammande kvinnor eftersom foster och barn kan exponeras genom dem.
Fråga
:
Vad gör Sverige och Kemikalieinspektionen?
Svar
:
I april 2012 fick Kemikalieinspektionen två uppdrag som gäller bisfenol A. Ett förslag till förbud mot bisfenol A i termopapper som används i bland annat kvitton och biljetter ska tas fram och redovisas den 29 juni 2012.
Dessutom ska förekomsten av bisfenol A i leksaker och barnartiklar kartläggas. Om behov finns ska KemI föreslå åtgärder för att minska exponeringen. Det arbetet ska vara klart i september 2012.
KemI ska också tillsammans med Boverket och Livsmedelsverket kartlägga i vilken utsträckning bisfenol A kan avges vid renovering av dricksvattenrör samt, vid behov, föreslå åtgärder för att minska exponeringen. Detta uppdrag ska redovisas till regeringen i december 2013.
KemI har tidigare haft ett uppdrag att i samråd med Livsmedelsverket utreda och utvärdera behovet av och förutsättningarna för Sverige att införa ett nationellt förbud mot bisfenol A i vissa plastprodukter. Detta innebar bland annat att utreda vilka plastprodukter och material som släpper ifrån sig bisfenol A.
Fråga
:
I vilka typer av produkter kan bisfenol A finnas?
Svar
:
Bisfenol A används framför allt för att tillverka polykarbonatplaster och epoxyplaster. Dessa plastmaterial kan innehålla mindre rester av bisfenol A som i varierande grad kan läcka ut under användning. Polykarbonatplasterna kan under ogynnsamma förhållanden även nybilda bisfenol A. Polykarbonat är ofta genomskinlig och kan till exempel användas i nappflaskor och i CD/DVD-skivor. Epoxyplast kan användas i konservburkar och tandfyllningsmaterial. Bisfenol A kan även ingå i termopapper som används i exempelvis kassakvitton.
Fråga
:
Finns det bisfenol A i nappar?
Svar
:
Tyska myndigheter har analyserat eventuellt läckage av bisfenol A från sugdelen på nappar. Man hittade endast bisfenol A i en av arton nappar. Enligt tillverkarna används inte bisfenol A i tillverkningen av sugnappar av latex eller silikon. Det har spekulerats om att bisfenol A skulle kunna finnas i den hårda delen av nappar, förutsatt att den är gjord av polykarbonatplast, men KemI har ingen säker information om detta.
Fråga
:
I vilken sorts papper används bisfenol A?
Svar
:
Bisfenol A kan användas i termopapper som ofta används till kvitton, nummerlappar, etiketter, biljetter och dylikt som skrivs ut automatiskt.
Fråga
:
Varför finns det BPA i kvitton?
Svar
:
Skriften på termopapper, t.ex. ett kvitto, framkallas av värme. Det behövs inget färgband eller toner. Lite förenklat fungerar det så här: På ena sidan av pappret finns ett tunt lager av ett fettliknande ämne. Bisfenol A ligger inbäddat i lagret tillsammans med ett osynligt pigment. Pappret värms upp där tecken/bokstäver ska synas vilket gör att ”fettet” smälter och bisfenol A frigörs. Bisfenol A fungerar då som en svag syra som omvandlar pigmentet till svärta exakt där man vill ha texten.
Fråga
:
Om kvittot blir svart vid uppvärmning, innehåller det då bisfenol A?
Svar
:
Svärtningen visar bara att det är ett så kallat termopapper. Termopapper kan innehålla bisfenol A, men behöver inte göra det. Man måste fråga leverantören om innehållet.
Fråga
:
Blir det någon exponering från kvitton?
Svar
:
Termopapper uppges innehålla ungefär 1 viktprocent BPA. En schweizisk studie har visat att små mängder BPA övergår från kvitton till huden när man tar i det. Mängden beror då främst på hur stor hudyta som kommer i kontakt med termopappret. En amerikansk studie har antytt att kassörskor har lite högre halter BPA i sin urin än andra grupper, vilket tyder på att de får i sig något mera BPA.
Fråga
:
Finns det BPA-fria kvitton?
Svar
:
Enligt uppgift finns det BPA-fria kvitton. I kvitton som kräver arkivbeständighet används ibland alternativ till bisfenol A. KemI har ingen säker information om vilka ämnen som används som alternativ eller om eventuella risker med de alternativa ämnena.
Fråga
:
Är avfall som innehåller bisfenol A farligt?
Svar
:
Ja, om halten BPA är högre än 1 procent. Läs mer i Naturvårdsverkets handbok ”Farligt avfall - Handbok enligt avfallsförordningen” (SFS 2001:1063).
Fråga
:
I Danmark är bisfenol A förbjudet. Varför inte i Sverige?
Svar
:
Danmark har inget generellt förbud mot bisfenol A. Förbudet gäller endast material som kommer i kontakt med livsmedel och som kan användas av barn under tre år. Den danska regeringen hänvisar till försiktighetsprincipen som grund för sitt förbud. Försiktighetsprincipen innebär i korthet att man vidtar åtgärder mot en misstänkt risk även om man inte har ett tillräckligt säkert vetenskapligt underlag för att motivera åtgärderna. På danska regeringens webbplats finns mer detaljer kring motivering och detaljer i förbudet. EU har från den 1 mars 2011 infört ett förbud mot användning av BPA i nappflaskor.
Fråga
:
Vilka ämnen kan man ersätta bisfenol A med och vad blir skillnaden i så fall?
Svar
:
Bisfenol A används i mycket stora mängder i många olika sammanhang. I EU beräknades användningen till ungefär 1,1 miljoner ton år 2005. Inget ämne eller annan teknologi kan ensamt ersätta bisfenol A i alla dessa användningar. Vad som kan ersätta måste utredas från fall till fall. Då man byter ut en kemikalie är det viktigt att man undersöker alternativen så att de inte innebär större risker för hälsa och miljö.
Fråga
:
Var finns mer information om nappflaskor och konservburkar?
Svar
:
Se Livsmedelsverkets webbplats.
Fråga
:
Var finns mer information om yrkesmässig hantering av kvitton?
Svar
:
Se Arbetsmiljöverkets webbplats.
